Paulus chock & varför gör vi det vi inte vill

Pauls chock[1] & varför gör vi det vi inte vill

  1. Varför gör vi det vi – rationellt – inte vill ibland, eller kanske ofta?

Utifrån dagens kunskap kan följande sammanfattas: Äldre delar av hjärnan – som utgör utvecklingen sedan för c 450 000 000 år sedan och som vi härbärgerar i även vår hjärna – tar blixtsnabbt över – kör över/tar kontroll – vår mänskliga hjärnas förnuft och rationella handlingar. Det som representeras av det som karaktäriserar människans humanistiska intelligens och empati som utvecklats under de sista c 150 000 tusen åren.

BIld hjärnan och irationella beteenden

 

  1. ?

Vår hjärna, alltså den ”mänskliga” delen, utgör det vi är medvetna om medan de flesta beteende är omedvetna, automatiska eller delvis medvetna, framför allt efteråt. Men efteråt kan det vara så förkrossande att vi medvetet och omedvetet försöker att hindra oss från att komma ihåg.

Ett kanske litet väl trivialt eget exempel; Solen skiner, fåglarna kvittar så … ”VOV” väcker min svåra hundfobi och mina ben vänder mig och springer åt rakt motsatta hållet samtidigt som jag skäms för mig själv och försöker bortförklara om någon ser det för att rädda mitt ansikte ”Oj, jag glömde spisen på ..” som mycket liten internaliserade (se om begreppet nedan) skräck för hundar och ”VOV” väckte blixtsnabbt upp minnet med tillhörande panikreaktioner och blockerat tänkande (t.ex. en liten hund som troligen är snäll … eller om den anfaller så läggare jag mig och spelar ..) och Amygdala (däggdjurshjärnan) stress tar total kontroll över mitt beteende!

Men det förklarar principen att ett stimulus (som vi också kan påverkas av utan vi medvetet uppfattar det) minnen (konstrakt, script, schema … finns många namn inom psykologin) där över som i mitt exempel ovan. Hur man i grunden förändrar även bestialiska beteenden mot sig själv eller andra när de väl är ”präglade” i min personlighet diskuterar jag mer i detalj på annan plats. Här diskuterar jag grundläggande skäl varför de utvecklas!

  1. Hur kan det se om jag inte vill? Utan att gå in på komplicerade filosofisk diskussion om fri vilja etc. så hävdar jag att vilja relaterar till medvetet tänkande, resonerande, problemlösande som karaktäriserar mänskliga hjärnan. Samtidigt är vi juridisk, moralisk ansvariga för alla våra beteenden även om de präglats, internationaliserats i vår tidiga utveckling. Anses vi inte kunna detta definieras vi som psykiatriskt störda (en komplicerad fråga som här på intet sätt är ingående diskuterad!).
  1. Men bestialiska övergrepp då – litet allvarligare än hundfobi?

Till skillnad mot däggdjuren så utvecklas människans extremt komplicerade och stora hjärna utanför livmodern och vi är i början hjälplösa som sedan gradvis via inlärning – i början automatisk internalisering (alltså omedveten) införlivande av omgivningens beteenden, och efterhand moral, etik och allehanda praktiska värderingar, för att efterhand bli mer och mer självständig men då har fundamenten i vår personlighet redan ”präglats” – enkelt uttryck vår sociala arvsplattform har skapats. Utifrån det så utvecklas vi, d.v.s. dessa grundläggande livsvillkor och förutsättningar utgör karta och kompass för vår utveckling som individ i ett allt mer komplext samhälle.

Väcker jag upp i en extremistisk kultur och miljö så införlivar jag denna ”karta över verkligheten” och relaterade beteenden och utgår ifrån att den är ”sanningen”! På samma sätt som om det är raka motsatsen. Inser vi inte det, oavsett om vi är troende eller ej så kommer vi inte att kunna utveckla den värld som Louise Amstrong sjunger om utan den som Neal Postman beskriver (se citat[2])

Ovan betyder att grundläggande värdering, moral, etik och relaterade beteenden vi internaliserar navigerar vi efter givet vi inte möter – OCH OBSERVERAR OBERONEDE AV DE PRÄGLADE vi har – helt andra uppfattningar så utgör den extremistiska världskartan den enda sanna!

Ett bland otaliga exempel; När extremisten, våldsverkaren skall till och våldta och sedan mörda en kvinna och plötsligt av något omedvetet stimulus blixtsnabbt blir kär (”positiv Amygdala” minneskoppling) i kvinnan kan han också blixtsnabbt förkasta sin extremistiska världskarta och göra allt för att rädda kvinnan. Också detta en process i äldre delar av hjärnan där reproduktion, alltså sex men också involverat evolutionär omvårdnad av avkomman och sitt sociala sammanhang också är härbärgerat.

Men blixtsnabba förändringar kan lösa en akut situation men inte en möjlig lösning på en, uppenbarligen ännu mer destruktivt värld som håller på att utvecklas. Men just kärlek är vad olika religioner och humanistiska ideologier anser vad lösningen – och det är den säkert GIVET vi inser betydelsen av individens sociala uppväxtvillkor och hur detta avgör en individs utveckling som god eller destruktiv människa.

Trots många inflytelserika humanister som Konfutze, Jesus, Buddha, Mohamed .. så har hela tiden destruktiva (rovdjursrelaterade) krafter tagit över. Inser vi att vi måste VÅRDA VÅRT HUMANSTISKA KULTURARV så kan vi öka möjligheterna för en konstruktiv överlevnad för våra tillkommande.

Alltså, ett bland flera avgörande möjligheter att hindra extremism i ALLA FORMER som förprogrammerar (internaliserar) små barn till att föra extremismen vidare – som skett genom årtusenden, t.ex. i Sparta.

Däremot måste vi också katalysera demokratiska, humanistiska krafter i ”alla vinner”-termer vars frånvaro utgör grunden för extremism. Detta gäller även i vidare bemärkelse och utifrån samhällsekonomiskt perspektiv där olika ökande manipulationer (t.ex. reklam) internaliseras automatiskt också hos den vuxne som leder till översexualitet, över övervåld, överspel, över konsumtion (även föda), över …

Var finns den politiska plattformen som kan axla en verklig humanistisk framtid för våra tillkommande?

[1] Paulus: ”… Jag kan icke fatta att jag handlar såsom jag gör; jag gör ju icke vad jag vill, men vad jag hatar … Om jag nu gör det som jag icke vill, så giver jag mitt bifall åt lagen och vidgår att den är god .. Rom. 7:15-20.

Jesus: ”Förlåt dem för de vet inte vad de gör” (Lukas 23:24) och ”älska din nästa såsom dig själv och …”

Kärleksbudskapet som grundat sig bl.a. på ödmjukhet, respekt och omtanke utgör grunden för en överlevnadsmöjlig framtid för våra efterföljande. Samtidigt tilltar en mer och mer sofistikerad dans kring guldkalven och sanslösa övergrepp sker i allas namn. Vad, vem, hur … skall man tro .. ? Nedan ger jag enbart vetenskapliga synpunkter!

Utifrån dagens fortfarande något bräckliga vetenskapsbaserade kunskaper kan vi dock understryka att det mesta tänkandet sker utanför vårt direkt medvetna tänkande i mänskilga delen av hjärnan. Grunden för våra beteenden internaliseras automatiskt före c 5 års ålder och detta reglerar även också hur våra gener skall slås på och av, alltså mycket avgörande för utveckling av livsstilsrelateraade sjukdomar och problem. De minneskluster som byggs upp är förankrade i äldre delar av hjärnan (som utvecklats under c 500 miljoner år), framförallt i limbiska systemet som vi delar med däggdjuren. Samtidigt så skall vi juridiskt sett medvetet ta ansvar för våra handlingar.

Av de många slutsatser vi kan dra av ovan fundamentala kunskap är bl.a. att vår tidiga uppväxt präglar våra basala attityder, beteenden och även icke-verbala ”tänkande” även i vuxen ålder. Det övervåld, översexualisering, överspelande, överätande etc. som barn utsätts (även rakt in i hemmets sköte) för, utvecklar ett kognitivt beteendehandikapp vars konsekvenser vi kan se i beteenden, t.ex. ADHD, som sällan är en neuropsykiatrisk störning men väl ett biopsykosocialt stressrelaterat problem som vi naivt saktionerar i vårt samhälle …

När vi accepterar mer och mer extrema företeelser i vår kultur (definierat som ”danande processer” oavsett om vi anser det positivt eller negativt!) bör vi vara klara över att detta också lägger grunden till ett ökat antal/mängd extrema beteenden hos människor vars konsekvenser vi inte kan överblicka. När automatiska tändande gnistor blir tillräckligt många så är branden svår att stoppa.

Samtidigt kan välmenande kompensationer för hat och utrotning ge ökat bränsle som t.ex. när judar skulle få gå före i köer efter 2:a världskriget. Inte konstigt att hatet ökade. På samma sätt kan vi i bästa välmening i andra sammanhang åstadkomma raka motsatsen till vad vi avser.

Man kan fråga sig om budskapet att ”människor som urskiljningslöst dödar …” kan göra det utan större risk i vårt samhälle och också kunna – från fängelset – tjäna som kulturella (danande) destruktiva förebilder för andra med liknande uppväxtvilllkor. Ganska riskfritt att väcka uppmärksamhet trots bestialiska våldsdåd – givet man lägger ner vapnet och sträcker upp händerna efter dödandet.

Var har vi en moral, etik och juridik som både (a) följer grundläggande humanistiska ideal och (b) samtidigt skapar förutsättningar för ett samhälle där grundläggande kärlek (utan översexualiseringar), omtanke och ödmjukhet utgör bränslet inför en tryggare framtid vi önskar våra tillkommande … ?

[2] ”Huxleys (1932) hot om kulturförstörelse i den avancerade teknologins tidsålder kommer från en fiende med ett leende ansikte. Det är inte storebror som tittar på oss för att han har valt detta. Det är vi som valt att titta på honom. Det behövs inga vakter eller låsta portar eller något sanningsministerium när ett folk låter sig förströs av trivialiteter, när det kulturella livet definieras som en ständigt pågående underhållning och det allvarliga offentliga samtalet förs på småbarnsspråk” (Postman 1985, s. 162).

”Det värsta med människorna i Huxleys ”Du sköna nya värld” var inte att de skrattade i stället för att tänka, det värsta var att de inte visste vad de skrattade åt och varför de hade slutat tänka” (s. 170). Postman, N. (1985). Underhållning till döds. Stockholm: Prisma

Kommentera